Så återupplivades det kritiserade forskningsprojektet – ny bok om projekt Metropolit

Av: Sten-Åke Stenberg

omslag_bornin1953

Vintern 1986 utbröt en stor och upprörd debatt om det sociologiska forskningsprojektet Metropolit. Projektet, som hade startats på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet i början av 1960-talet, följde drygt 15 000 barn födda i Storstockholm under den nu bortgångne professor Carl-Gunnar Janson ledning. Syftet med projektet var mycket brett, men kan samman fattas med frågan: ”Varför klarar sig vissa bättre än andra?”. Nyligen släppte jag, professorn i sociologi Sten-Åke Stenberg som idag jobbar vidare med forskningsprojektet, en bok om projektet. Boken, ”Born in 1953: The story about a post-war Swedish cohort, and a longitudinal research project”, finns gratis att läsa och ladda ned för alla här.

Först arbetade man i projektet med analoga system som papperskartotek och räknesnurror – så småningom med datorer. Till en början sågs forskningen som bra och viktig av både deltagare, myndigheter som Skolöverstyrelsen, Målsmännens Riksförbund och media som exempelvis Dagens Nyheter. Men med en ökad digitalisering av samhället ökade också oron för den personliga integriteten. Metropolitprojektet hamnade i fokus och blev en symbol för riskerna med digitaliseringen. I februari 1986 stod det med feta rubriker på Dagens Nyheters löpsedel: ”Projekt Metropolit: 15 000 svenskar i hemligt dataregister”.  Debatten hade därmed börjat och det tog inte lång tid förrän kvällstidningar, radio och tv var fyllda med nyheter och debatt om projektet. Sociologiska institutionen hamnade i belägringstillstånd.

Trots den hårda kritiken från medierna skulle det senare visa sig att inget formellt fel hade begåtts i Metropolitprojektet. Även då stödde också många samhällsforskare, om än inte alltid offentligt, projektet.

I sammanhanget är det också viktigt att nämna att projektet startades under en tid då det varken fanns lagstiftning om etikprövning av forskning, eller en lag motsvarande dagens dataskyddsförordning, GDPR. I dag måste all forskning som rör levande eller döda personer etikprövas enligt lag, och lagring av personuppgifter faller under GDPR.

En konsekvens av debatten om och kritiken mot projektet var att data från projektet avidentifierades ett par månader senare. Det innebar att det inte längre gick att utläsa vilka individerna i projektet var, en viktig integritetsfråga.

Digitaliseringen av samhället gick sedan i en allt raskare takt, datorer blev lika självklara i hemmen som på arbetsplatserna och när internet kom exploderade det digitala informationsflödet över hela jordklotet. Det blev svårt att se Metropolitprojektet som särskilt hotfullt i skuggan av Facebook och Wikileaks. I samband med professor Carl-Gunnar Jansons pensionering var det ingen som var särskilt intresserad av projektet på Sociologiska institutionen. Därför kom det istället att förflyttas till Institutet för social forskning (SOFI).

I början av 2000-talet insåg professor Denny Vågerö på CHESS (nu en del av Institutionen för folkhälsovetenskap) och jag, Sten-Åke Stenberg vid SOFI, att det med hjälp av en anonymiserad metod skulle gå att uppdatera data så att alla som ingick i forskningsmaterialet nu kunde följas vidare i livet. En avgörande förutsättning var alltså att ingens identitet på något sätt kunde röjas, och projektet fick tillstånd att uppdateras från Karolinska Institutets forskningsetikkommitté.

Idag finns projektet med namnet Stockholm Birth Cohort Multigenerational Study (SBC Multigen) på Institutionen för folkhälsovetenskap. Många nya studier är publicerade och projektet har fått ett stort anslag från forskningsrådet FORTE.

I boken Född 1953 – folkhemsbarn i forskarfokus beskrev jag projektets dramatiska historia och sammanfattade resultaten lagom till deltagarnas 60-årsdag 2013.  

Nu är boken alltså reviderad, uppdaterad och översatt till engelska: ”Born in 1953: The story about a post-war Swedish cohort, and a longitudinal research project”.

Läs mer om forskningsprojektet här.

Nya artiklar från projektet

Almquist YB, Jackisch J, Forsman H, et al A decade lost: does educational success mitigate the increased risks of premature death among children with experience of out-of-home care? J Epidemiol Community Health 2018;72:997-1002.

Alm, S. (2015). Hur gick det för 1960- och 1970-talets svenska narkotikamissbrukare? Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 32(2), 109–132. https://doi.org/10.1515/nsad-2015-0013

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s