Av: Kieron Barclay & Martin Kolk När är det bäst att skaffa ett till syskon? Det är en fråga som intresserar många föräldrar som vill skaffa fler barn. Men spelar det verkligen någon roll hur många år det är mellan syskonen, om man ser till hur det går för barnen senare i livet? I en ny studie kan vi, i motsats till tidigare forskning, visa på att antalet år mellan syskon inte spelar någon roll för längden på utbildning senare i livet, hur deras kognitiva förmåga utvecklas eller hur det går för dem på arbetsmarknaden.
Tidigare forskning har visat att både korta intervall mellan syskonen på mindre än två år, och långa på mer än 5 år kan ha en koppling till ökad risk för tidig födsel och låg födelsevikt. Det finns också studier som visar att korta födelseperioder är förknippade med sämre skolprestationer på gymnasiet, och en lägre sannolikhet att gå vidare till studier på högskola och universitet.
Frågan är extra intressant ur ett svenskt perspektiv eftersom en reform i föräldraförsäkringen 1986, den så kallade ”snabbhetspremien” ledde till den oavsedda konsekvensen att avståndet mellan barnen sjönk i Sverige. Det är i Sverige idag mycket vanligt med avstånd som är kortare än WHO:s rekommendationer på 24 månader mellan en födsel och nästa graviditet. Det har också funnits tveksamheter kring hur bra det är med så korta intervall, något som inte minst togs upp i föräldraförsäkrings utredningen från 2005. Det är därför extra intressant att undersöka om det går att visa på någon negativ effekt av korta avstånd mellan syskon i Sverige.
I en ny studie, tillgänglig för alla att läsa här, undersökte vi därför om avståndet i tid mellan födslar är kopplat till olika mått på hur framgångsrika syskonen är senare i livet. Vi använde oss av registerdata över hela den svenska befolkningen. Det vi undersökte i vår studie var: gymnasiebetyg, IQ mätt vid mönstringen, det totala antalet utbildningsår, inkomst, förekomst av arbetslöshet och om de mottagit försörjningsstöd, samtliga mätta vid 30 års ålder.
Vi följde personer födda 1960-1990. Vi undersökte sedan hur stor åldersskillnad det var mellan dessa personer och ett äldre syskon och avståndet i ålder till ett yngre syskon, för att kunna se om detta påverkade hur det gick för dem i livet på lång sikt.
Vi analyserade också våra data på ett nytt sätt, på så sätt att vi enbart jämförde biologiska syskon med samma mor och far, och inte syskon med olika uppsättning av föräldrar. Detta är viktigt, eftersom syskon i samma familj till stor del har samma förhållanden och erfarenheter – exempelvis av att ha bott i samma hushåll och med samma föräldrar. Vi justerade också för flera andra faktorer som kan vara viktiga, till exempel kön, moderns ålder då individen föddes, plats i syskonskaran och födelseår.
Till skillnad från tidigare forskning drar vi slutsatsen att åldersavståndet mellan syskon inte spelar någon roll på lång sikt (i Sverige). Detta gäller även för mycket korta intervall på under 18 månader, och vid intervall över 8 år. Detta gäller för uppnådd utbildning, liksom för alla andra utfall som vi undersökt. Att tidigare forskning visat på en koppling mellan korta respektive långa åldersavstånd och utfall på lång sikt, tror vi har att göra med andra faktorer än just åldersavstånd. Vi har sett att korta och långa avstånd i ålder mellan syskon tycks vara koncentrerat till familjer som redan sedan tidigare har både sämre hälsa och lägre socioekonomisk status. Eftersom barn från dessa familjer typiskt sätt klarar sig sämre i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden, förklarar det varför ålderavstånd associeras med sämre resultat i vuxen ålder, men det är alltså andra faktorer som kan vara de viktiga.
Värt att nämna i sammanhanget är att Sverige är ett rikt land med bra sjukvård, mycket låg barnadödlighet, relativt låg inkomstspridning och gratis utbildning. Det är möjligt att åldersskillnader mellan syskon har större betydelse i länder med mindre utvecklad sjukvård och en annan välfärd.
Läs hela den vetenskapliga artikeln här: Barclay Kieron J. and Kolk Martin (2017) The Long-Term Cognitive and Socioeconomic Consequences of Birth Intervals: A Within-Family Sibling Comparison Using Swedish Register Data, Demography, Volume 54, Issue 2, pp 459–484
En tidigare version av detta inlägg publicerades tidigare på engelska i IUSSP’s Online Magazine.
Socio(b)log 