Att föda barn sent i livet påverkar inte barnets hälsa negativt

En person håller över sin gravidmage. Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos

Av: Kieron Barclay Att få barn sent i livet – kan det vara dåligt för barnets hälsa? Den frågan kan många blivande föräldrar i Sverige tänkas oroa sig för. Men vår nya studie i American Journal of Epidemiology ger anledning att slappna av. Den visar nämligen att mammans ålder inte är kopplad varken för tidig födsel eller för låg födelsevikt – åtminstone inte bland mammor som har minst två barn.

Genomsnittsåldern som mammor föder barn i Sverige har ökat från mindre än 27 år i början av 1970-talet, till runt 31 år idag. Framförallt har antalet födslar där mamman är 35 år eller äldre ökat väsentligt under de senaste fyra decennierna. Den här ökade medelåldern vid födseln – för både kvinnor och män – har dessutom setts även i många andra höginkomstländer i Europa, Nordamerika och Asien. Och med tanke på att medelåldern för när föräldrar får barn har ökat kraftigt, är det viktigt att undersöka hur just ålder kan påverka barnens hälsa.

Vår studie bygger på registerdata över födslar i Finland mellan 1987 och 2000, där vi ville undersöka om mammans ålder hade påverkat risken för att barnet föddes med låg födelsevikt eller för tidigt. Förutom att för tidig födsel och låg födelsevikt är tecken på sämre hälsa hos barnet, har de riskerna också kopplats till sämre livssituation för barnet på lång sikt. För tidigt födda barn eller barn med låg födelsevikt har generellt nämligen lägre betyg på gymnasiet, sämre hälsa i vuxen ålder och överlag går det sämre för dem på arbetsmarknaden.

Tidigare forskning har visat att barnafödande i äldre åldrar ökar risken för såväl för tidig födsel och låg födelsevikt, som för andra risker vid graviditeten. Vi misstänkte dock att det kan finnas en gemensam nämnare som är kopplad till både moderns ålder vid barnafödandet och barnens hälsa. Till exempel kan mammor som överlag har en sämre hälsa ha svårt att bli gravida, och det leder överlag till att de blir gravida i äldre åldrar. Dessutom kan moderns hälsa vara kopplad till risken för för tidig födsel och låg födelsevikt. Om det faktiskt finns en gemensam nämnare – som hittills är okänd för oss – kan det innebära att det faktiskt inte är moderns ålder i sig som är problemet. Då handlar det istället om något annat, bakomliggande problem. Med andra ord: äldre mödrar kan i högre grad föda för tidigt och föda barn med låg födelsevikt, men detta kanske inte har någonting att göra med mödrarnas ålder i sig.

Det här kan ha stor betydelse för de beslut som potentiella biologiska föräldrar tar kring när de ska skaffa barn. Det kan även påverka vilka råd som läkare ger dem. För att komma runt det potentiella problemet med en gemensam nämnare använde vi i vår studie en statistisk teknik, där vi jämförde barn med samma mor och far, det vill säga helsyskon. På det sättet kunde vi isolera moderns ålder från andra faktorer. De faktorerna kan vara genetik, moderns hälsa och andra omständigheter som eventuellt kan relateras till tidpunkten för barnafödandet och hur graviditeten såg ut. Genom att jämföra helsyskon justerar vi helt enkelt för många av de här gemensamma faktorerna, eftersom de ser likadana ut för helsyskon.

På så sätt kunde vi också isolera förhållandet mellan mammans ålder vid barnets födelse, och risken för för tidig förlossning och låg födelsevikt mer noggrant. Resultaten visar att mammans ålder inte är kopplad till risken för vare sig för tidig födsel eller låg födelsevikt i Finland, i alla fall inte bland mödrar som har minst två barn.

Våra data visar att barn till äldre mammor i högre föds grad för tidigt, och väger för lite, jämfört med barn till yngre mammor, men, vår studie visar att det här mönstret inte kan kopplas till mammans ålder i sig. Istället pekar våra resultat mot att förhållandet mellan mammans ålder då barnet föds och de risker som nämns ovan kan ha att göra med någon annan, okänd faktor. Den faktorn skulle kunna vara mammans hälsa. Med tanke på att våra fynd utmanar tidigare forskning, hoppas vi att den här studien ska sporra andra forskare att på nytt undersöka den här frågan på djupet. Inte minst i andra länder där mammor inte kan dra nytta av den välutbyggda hälso- och sjukvård som finns i Finland.

Reference: Alice Goisis, Hanna Remes, Kieron Barclay, Pekka Martikainen och Mikko Myrskylä, ”Advanced maternal age is not an independent risk factor for low birth weight or preterm birth”, American Journal of Epidemiology. https://doi.org/10.1093/aje/kwx177


En reaktion på ”Att föda barn sent i livet påverkar inte barnets hälsa negativt

  1. Jag födde mitt första och enda barn nöär jag var 38 år och det gick alldeles utmärkt. Hon var nästan aldrig sjuk som barn. Idag är hon 27 år och är hur fin som helst och det går bra för henne i livet. Ur en sociologisk synvinkel hade hon kanske inte fått ett så bra liv om jag hade fött henne 10 år tidigare, eftersom jag absolut inte var mogen att ha barn då. Nu kunde jag ge henne all min tid med glädje, och visa henne världen.

    // Kao .

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s