Höga ambitioner och brist på kontakter kan vara en hälsorisk

Alexander Miething foto Leila Zoubir, Sociologiska institutionen
Alexander Miething. Foto: Stockholms universitet.

Av: Alexander Miething Unga vuxna med utländsk bakgrund drabbas oftare av psykisk ohälsa än jämnåriga med svenskfödda föräldrar. I synnerhet upplever unga vuxna med föräldrar födda i Iran oftare depressiva symtom. Förklaringen kan ligga i en kombination av ambitioner och brist på kontaktnät, visar vår nya sociologiska studie.

Att människors psykiska hälsa påverkas av både levnadsförhållanden och socioekonomiska faktorer är väl belagt i tidigare studier. Individer som har tillgång till sociala nätverk i form av viktiga kontakter till exempelvis jobb och bostäder, kan mobilisera sina resurser på sätt som påverkar deras psykiska hälsa positivt.

Människor har vanligtvis tillgång till flera nätverk, som fyller olika funktioner och ger dem tillgång till olika former av stöd. Kontakter inom yrkeslivet kan exempelvis förbättra människors ställning på arbetsmarknaden och möjligheten att göra karriär. Även unga vuxna som ännu inte har trätt in på arbetsmarknaden kan dra nytta av den typen av kontakter. Vänner, släktingar eller bekanta i vissa yrken kan väcka ungas intresse för särskilda yrken, fungera som förebilder, ge vägledning och hjälpa unga att ta beslut som ökar chanserna på arbetsmarknaden.

I vår studie jämförs tre stora befolkningsgrupper av personer födda 1990 boende i Sverige. En grupp består av personer med två minst en förälder född i Iran, en grupp med minst en förälder född i före detta Jugoslavien och en grupp med två föräldrar födda i Sverige.

Genom enkätsvar har vi undersökt om unga vuxnas självrapporterade depressiva symtom kan relateras till huruvida – och hur väl – de känner personer inom specifika yrken. Respondenterna fick med hjälp av en lista på 40 yrken som representerar olika klasspositioner  svara på om de känner personer i dessa yrken eller inte.

Resultaten visar att unga kvinnor med föräldrar födda i Iran var mer benägna att uppleva sig vara deprimerade. Denna grupp hade i större utsträckning kontakter inom arbetaryrken och i yrken med lägre yrkesmässig status än övriga grupper i studien. För män med iranskfödda föräldrar, liksom för övriga respondenter, var den här kopplingen betydligt svagare.

Fig 4 blog ny
Figuren visar predicerade sannolikheter för depressiva symptom. Detta med 95% konfidensintervall, med tillgång till så kallad prestigeskala för de olika yrkena, etnisk bakgrund och etnisk identitet för män och kvinnor.

Genom att ta hänsyn till respondenternas självupplevda etniska identitet, kunde vi närma oss en möjlig förklaring till varför just de här unga kvinnorna var mer deprimerade.

Det visade sig att kopplingen var särskilt stark för kvinnor med iranskt ursprung som hade en svensk identitet, som alltså uppfattade sig själva som svenska. Motsvarande koppling för svarande med föräldrar från Iran som uppfattade sig som icke-svenska var mycket svagare.

Våra resultat visar att den svenska identiteten tar sig starkare uttryck i barn till de iranier som flyttade till Sverige i samband med den iranska revolutionen 1979. Dessa flyktingar tenderade att tillhöra den akademiska medelklassen i Iran, vilket förklarar deras relativt höga utbildningsnivå. Men trots sin medelklassbakgrund och förhoppning om en likvärdig karriär i Sverige, fick många jobba i yrken som inte motsvarade deras socioekonomiska status i Iran. De fick helt enkelt uppleva en nedåtvänd klassresa i Sverige.

Att göra en sådan klassresa nedåt är förknippat med hälsorisker, vilket har visats i en avhandling av Andrea Dunlavy från CHESS och Sociologiska institutionen. En annan avhandling från SOFI och Sociologiska institutionen av Per Engzell, visar att föräldrarnas högre klassbakgrund påverkar barnen på så sätt att de får högre ambitioner på arbetsmarknaden.

Det här kan leda till inre konflikter kring status hos barnen, vilket kan orsaka stress, och sin tur öka risken för depressiva symptom.

Vår studie visar alltså att bristande tillgång till kontakter inom statusfyllda yrken, utgör en hälsorisk för grupper med höga karriärambitioner. Utländsk bakgrund i kombination med tillgång till yrkeskontakter, snarare än etniciteten i sig, förklarar etniska skillnader i förekomsten av depressiva symtom.

Referens: Alexander Miething, Mikael Rostila och Jens Rydgren, ”Access to occupational networks and ethnic variation of depressive symptoms in young adults in Sweden”, Social Science and Medicine.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s