Av: Ann-Zofie Duvander Separerade föräldrar använder färre föräldrapenningdagar. Både pappor och mammor använder färre dagar och främst tidiga separationer är förknippade med mindre uttag. Det här leder till att barn till separerade föräldrar får mindre tillgång till sina föräldralediga föräldrar, och därmed troligen mindre tid med dem.
Vi har över tid sett en ökad jämställdhet i användningen av föräldrapenning i Sverige, främst pappors uttag ökar. Frågan är dock om så sker i alla grupper? En viktig grupp är familjer där föräldrar väljer att separera men fortsatt har gemensamt ansvar för barnen. Idag har föräldrar 8 månader föräldrapenning vardera. Bara tre månader av dessa kan användas av den ena föräldern, resten kan överlåtas till den andra. Den underliggande frågan här är om separationer leder till mer eller mindre jämställt ansvar för barnen? Föräldrapenning kan idag användas tills barnet är 12 år, och för barn födda till 2014 endast tills barnet var 8 år. Eftersom föräldraseparationer är relativt vanliga är det många som separerar när det finns dagar kvar. Det finns ett politiskt mål om att öka det jämställda uttaget av föräldrapenning och det gäller naturligtvis även i fall då föräldrar separerat.
Vi, Ann-Zofie Duvander och Nicklas Korsell, har undersökt föräldrapenninganvändning under barnets första 8 år bland föräldrar som fick sitt första barn 2002 eller 2003. Vi har jämfört hur mycket mammor och pappor använder föräldrapenning före och efter en separation. Vi undersöker även betydelsen av när i barnets liv separationen sker. Bland förstfödda barn 2002 och 2003 finner vi att efter en separation tar både mammor och pappor färre dagar, vilket leder till att jämställdheten i uttaget påverkas marginellt. Innan en separation tar de mammor som separerar ut något fler dagar. Detta beror troligen på att hon redan i vissa fall har huvuddelen av det ekonomiska och omsorgsansvaret för barnet. Att mamman tar färre dagar efter en separation har till viss del att göra med att pappan då överlåter färre dagar till henne, och slutsatsen är att barn till separerade föräldrar drar nytta av färre föräldrapenningdagar. De största skillnaderna finns mellan de föräldrar som separerar tidigt i barnets liv och de som inte separera under de första 8 åren. Bland de som separerar när barnet nått tredje levnadsåret är skillnaderna marginella.
Men beror inte skillnaderna på vilka föräldrar som separerar? Jo, till stor del är skillnaderna förklarade av att föräldrar som separerar oftare har låg inkomst, är yngre, födda utomlands eller har lägre utbildning. Allt detta bidrar till hur föräldrapenningen används, och särskilt inkomst ter sig viktigt. En rimlig tolkning är att de föräldrar med lägre inkomst som separerat inte har råd att ta föräldraledigt länge eller ofta. Detta både på grund av lägre individuell inkomst, men också för att de oftare är ensamförsörjare och har en mer utsatt situation jämfört med tvåförsörjarhushåll.
Det finns undantag till mönstret att separationer leder till färre föräldrapenningdagar och en grupp är de pappor som separerar tidigt i barnets liv och som också har hög inkomst. Bland de pappor som har inkomster bland de 20% högsta i Sverige, så tar de som separerar tidigt till och med ut fler dagar än de som inte separerar. Dessa pappor har i större utsträckning råd att vara föräldralediga och de använder också den rätten.
Det är nästan bara i Sverige som föräldrar kan använda föräldrapenning under hela barnets förskoleålder, som föräldraseparationer är vanliga, och som pappor i stor utsträckning tar föräldraledigt. Det gör det svårt att jämföra med andra länder. Att pappor ändå tar ledigt även efter en separation, kan ses som positivt för ett delat ansvar för barnen och ett kvitto på att jämställt föräldraskap kommit en bit på vägen.
De skillnader som ändå finns bör uppmärksammas, och det är tydligt att den mest i övrigt sårbara gruppen barn är de som kommer i kläm. Barn till separerade föräldrar får mindre tillgång till föräldraförsäkringen eftersom deras föräldrar inte har råd att effektivt nyttja den. Dessutom kan konflikter eller okunskap leda till att dagar som kunde använts av den andra föräldern inte överförs till denna (i praktiken främst från pappan till mamman, men inte nödvändigtvis). Det nyss lagda förslaget av föräldraförsäkringsutredningen (LÄNK TILL SOU HÄR) om 5 månader reserverade till vardera föräldern, kan för dessa barn leda till ännu mindre nyttjande eftersom färre dagar kan överlåtas. Reformförslaget strävar efter att barn ska få ökad tillgång till sina föräldrar genom att uppmuntra pappors uttag, men gruppen där ena föräldern inte vill eller kan använda föräldrapenning får negativa konsekvenser i form av färre tillgängliga dagar. Det är viktigt att politiker och andra beslutsfattare som påverkar hur föräldraförsäkringen utvecklas framöver är uppmärksamma på hur förändringar påverkar situationen för de mest sårbara grupperna – de grupper som inte har samma tillgång till detta trygghetssystem.
OBS – olika skalor i figurerna ovan!
Publicerat i:
Duvander, Ann-Zofie and Nicklas Korsell. 2017. Whose days are left? Separated parents’ use of parental leave in Sweden, chapter 12 in R. Niewenhuis and L. Maldonado (Eds.) Triple Bind of Single Parent Families, Policy Press, forthcoming.
Duvander, A., and Korsell; N. 2017, Föräldrapenninguttag före och efter en separation. En analys av hur separerade föräldrar använde föräldrapenning i jämförelse med de som inte separerade [Usage of parental benefit – before and after separation between parents] Rapport 2017:11. Inspektionen för socialförsäkringen.
Socio(b)log 