Barn till kultureliten och den ekonomiska eliten väljer olika utbildningar

 

Max Thaning 1 ny
Max Thaning. Foto: Stockholms universitet

Av: Max Thaning och Martin Hällsten I en nyligen publicerad studie kan vi, Martin Hällsten och Max Thaning, visa hur föräldrars sociala bakgrund spelar en betydande roll för deras barns utbildningsval till både gymnasium och högskola. Nytt för den här studien är att vi granskar utbildningsojämlikheten utifrån dels hur föräldrars resurser – yrke, inkomst, utbildning och förmögenhet – kan påverka utbildningsval på olika sätt. Vi undersöker också hur själva utbildningsvalen, och inte bara utbildning i sig, leder till ojämlikhet.

Generellt kan hela 35 procent av variationen i barnens gymnasieval och omkring 25 procent av deras högskoleval härledas till social bakgrund. Då har vi samtidigt kontrollerat för de betygsskillnader som också är starkt relaterade till social bakgrund.

Överlag kan vi se en skillnad mellan en ”ekonomisk falang” och en ”utbildnings-” eller ”kulturfalang” när det kommer till vilka utbildningsval barnen gör. Tendensen tycks vara att barn till föräldrar med högre inkomst eller förmögenhet – den ekonomiska falangen – oftare söker utbildningsvägar som leder till ekonomisk framgång. Barn som hör till den kulturella falangen, det vill säga har föräldrar med högre utbildningsnivå och i någon mån också högre yrkesprestige, lockas istället till kultur, samhälls- eller prestigeutbildningar.

Både barn till föräldrar som har hög utbildning och barn till föräldrar med hög förmögenhet föredrar det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. För dessa barn spelar föräldrarnas yrke och inkomst mindre roll. Barn till föräldrar med högskoleutbildning och yrken med högre prestige – som exempelvis advokat/jurist, professor, läkare och psykolog – väljer istället oftare det estetiska programmet på gymnasiet, medan barn till föräldrar som tillhör den ekonomiska eliten tvärtom undviker det programmet. Det här är intressant därför att föräldrar med hög utbildning inte nödvändigtvis också har exempelvis hög inkomst eller förmögenhet.

När det gäller universitets- och högskoleval är personer som kommer från familjer med hög utbildning och yrkesprestige klart överrepresenterade inom konstnärliga, humanistiska, samhälls- och beteendevetenskapliga studieområden. De är också starkt överrepresenterade inom prestigefulla utbildningar som läkar- och psykologutbildningen. För den ekonomiska eliten finns inte motsvarande överrepresentation.

Däremot lockar företagsekonomi i högre utsträckning till sig barn till föräldrar med höga inkomster och i viss mån förmögenhet. Men föräldrarnas utbildning och yrkesprestige spelar ingen roll för om barnen väljer företagsekonomi eller inte.

För ett fåtal utbildningar finns en överrepresentation av barn till föräldrar med mycket resurser inom alla dimensioner av den sociala bakgrunden (yrke, inkomst, utbildning och förmögenhet) och dessa är juristprogrammet och längre ingenjörsstudier. På motsvarande sätt är lärarprogram, kortare vårdutbildning samt socialt arbete överrepresenterade av individer med låg socio-ekonomisk status i alla dimensioner utom föräldrars utbildning.

De här skillnaderna i utbildningsval leder också till framtida ojämlikhet. För gymnasieprogram lät vi den framtida ojämlikheten representeras av andelen som tar examen på en högre utbildningsnivå. Den totala påverkan av samtliga statusdimensioner var – kontrollerat för individens egna prestationer – att de med låg social bakgrund hade 13 procentenheter lägre examensfrekvens för män och 9 procentenheter för kvinnor, jämfört med dem med högre social bakgrund. Detta är ganska starka resultat eftersom omkring 30 procent tar högskole- och universitetsexamen för de grupper vi studerar.

Vad har utbildningsvalen på högskola och universitet då för inverkan på framtida lön? Vår forskning visar att utbildningssegregationen leder till omkring 5 procentenheters skillnad i lön mellan individer med relativt låg respektive hög social bakgrund. För en svensk genomsnittslön på 33 700 kr[1] år 2017 motsvarar det ungefär 1700 kr i månaden, eller närmare 20 000 kr på ett år.

Sammanfattningsvis bekräftar studien att det finns social ojämlikhet i utbildningssystemet, och framhåller samtidigt att det finns olika typer av ojämlikhet. Det innebär att föräldrarnas utbildning, yrkesprestige, inkomst och förmögenhet inbördes kan minska eller motverka den totala ojämlikheten, men också förstås förstärka om de går åt samma håll eller om grupper besitter eller saknar samtliga resurser.

Med andra ord, ojämlikheten är starkast för de motsatta grupper av barn som antingen har en marginaliserad eller väldigt priviligierad bakgrund i samtliga dimensioner. I jämförelse med barn vars föräldrar just är marginaliserade i samtliga resurser, kan ojämlikheten i studieval dock förmildras om föräldrarna har högre status i, exempelvis, en eller två resurser. På så sätt visar vår studie att ojämlikhet i utbildningssystemet tycks (åter)skapas genom både motstridiga och sammanfallande tendenser. Studien pekar också på att det är viktigt att undersöka social bakgrund som en helhet bestående av flera socio-ekonomiska resurser och inte bara en eller två (till exempel enbart föräldrarnas yrke eller inkomst). Slutligen är det viktigt att tydliggöra att utbildning i sig inte ger samma utdelning utan är beroende av vilken väg en individ tar genom gymnasie- och högskolan.

Referens

Hällsten, Martin & Max Thaning, ”Multiple dimensions of social background and horizontal educational attainment in Sweden”, Research in Social Stratification and Mobility, DOI: https://doi.org/10.1016/j.rssm.2018.06.005

[1] För referens se SCB 2017: http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/mest-och-minst-betalda-yrkena/


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s