Betydelsen av skolsegregering är överskattad

Av: Ryszard Szulkin & Maria Brandén Det finns en hel del oro över etnisk skolsegregering i Sverige. Frågan har debatterats flitigt i och med att Skolkommissionen presenterat sina förslag, exempelvis här och här. I en nyligen genomförd studie har vi, Maria Brandén, Gunn Elisabeth Birkelund och Ryszard Szulkin, undersökt frågan om grundskolans etniska sammansättning i sig påverkar hur det går för elever i skolan. Spelar det någon roll för en elevs chans att få bra betyg om hen går i en skola med, säg 50 procent utrikes födda, jämfört med om hen går i en skola med, säg 5 procent utrikes födda? Våra resultat visar att effekten av etnisk skolsegregering är betydligt överskattad i den politiska debatten och i media.

Vi använde data där samtliga elever som gick ut årskurs 9 under 1998-2012 ingår. För att kunna särskilja effekten av att växa upp i familjer med lägre status när det gäller utbildning och inkomst från effekten av skolans etniska sammansättning, jämför vi hur det går för syskon som haft sinsemellan olika skolsituation.

Den första gruppen vi tittat på är syskon som gått i samma skola men vid olika tidpunkter, och därmed med olika andel utrikes födda under sin skolgång. Den andra gruppen är syskon som gått i olika skolor med olika andel utrikes födda. Eftersom syskon delar föräldrars utbildning, socioekonomiska förutsättningar och genetik, kan vi rensa bort inflytandet av alla de omständigheter som beror på familjen, när vi sedan jämför effekten av skolors etniska sammansättning på betygen för dessa båda grupper.

Resultaten visar att den påverkan på slutbetyget i nian som kan kopplas till andelen utrikes födda elever i skolan ligger nära noll. Det vill säga, det syskon som går i en skola med många barn födda utomlands har inte sämre betyg än det syskon som går i en skola med färre invandrare. När det gäller behörighet till gymnasiet finns en viss effekt men den är begränsad till några enstaka procentenheter.

Att den höga nivån på etnisk segregering i landets skolor inte ger de negativa konsekvenser som man ofta antagit innebär inte att skolor med allsidig etnisk och socioekonomisk sammansättning inte bör eftersträvas. Det kan vara bra med blandade skolor av andra skäl, till exempel för att vidga de rätt begränsade sociala vyer barn lätt får i homogena skolor. Det är också möjligt att etnisk segregering har större effekter på särskilt sårbara barn. Men för de som vill värna om jämlikhetsmål i samhället är det kanske viktigast att genom olika insatser förbättra integrationen i föräldragenerationen, vilket i sin tur kommer att ge bättre förutsättningar för deras barn.

För barnen, särskilt de från mindre gynnsamma hemmamiljöer, verkar tidiga insatser som stödjer kognitiv utveckling speciellt viktiga, de ger en tydlig hög avkastning på senare utbildningsresultat. Det innebär att en förskola och skola av hög kvalitet är samhällets centrala resurser för att utjämna livschanser. Hur deras etniska sammansättning ser ut spelar nog mindre roll.

Om Socio(b)log

http://www.sociology.su.se/
Det här inlägget postades i Maria Brandén, Ryszard Szulkin, Svenska och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Betydelsen av skolsegregering är överskattad

  1. Hakima skriver:

    Det ligger någonting i det hela.. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att skolorna skall vara inblandade eller åtminstone har ett samarbete så att barn ich ungdomar från olika sociosamhällklass och olika etnicitet kan träffas och inspereras av varandra detta skulle spela en roll för en segrerat samhälle. Idag är ofta inv. Bor på och en samma ställe utanför den Svenska samhället och utanför verkligheten då de är begränsade dels pga. Föräldrar dels pga. Ekonomi .. Att man har en skola för alla skulle bara det bästa för integrationen . Ett bättre resultatet är att man skulle förbjuda religiösa skolor helt så att föräldrarna inte skulle bestämma över barnets skol gång . Alla barn och ungdomar skall ha samma förutsningar till en bra utbildning och ett bra start oavsett föräldrarnas ekonomi.Idag är fokus på föräldrarnas bakgrund och utbildning och de socioekonomiska sammanhang. . Det kan ha en roll men fortfarande alla eller åtminstone de flesta föräldrar kämpar för att deras barn får möjligheten till utbildning.. I den här fallet så skiljer sig sverige från många länder där utb Är bara för välbärgade. Vad som behövs är att uppmuntra och indpetera istället för att hela tiden sortera folk i olika fak.

    Gilla

  2. Christian skriver:

    Överskattad av vem?

    Forskningsresultat tack,

    Media, politiker och kulturmaffian bara tror/tycker/känner/önskar/antar/”vet”

    Så vilken forskning visar på överskattning?

    Gilla

  3. Ping: Spelar verkligen skolsegregation ingen roll? – Ekonomistas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s