Socio(b)log

Av: Ryszard Szulkin & Maria Brandén Det finns en hel del oro över etnisk skolsegregering i Sverige. Frågan har debatterats flitigt i och med att Skolkommissionen presenterat sina förslag, exempelvis här och här. I ett nyligen publicerat working paper, har vi, Maria Brandén, Gunn Elisabeth Birkelund och Ryszard Szulkin, undersökt frågan om grundskolans etniska sammansättning i sig påverkar hur det går för elever i skolan. Spelar det någon roll för en elevs chans att få bra betyg om hen går i en skola med, säg 50 procent utrikes födda, jämfört med om hen går i en skola med, säg 5 procent utrikes födda? Våra resultat visar att effekten av etnisk skolsegregering är betydligt överskattad i den politiska debatten och i media.

Vi använde data där samtliga elever som gick ut årskurs 9 under 1998-2012 ingår. För att kunna särskilja effekten av att växa upp i familjer med lägre status när det gäller utbildning och inkomst från effekten av skolans etniska sammansättning, jämför vi hur det går för syskon som haft sinsemellan olika skolsituation.

Den första gruppen vi tittat på är syskon som gått i samma skola men vid olika tidpunkter, och därmed med olika andel utrikes födda under sin skolgång. Den andra gruppen är syskon som gått i olika skolor med olika andel utrikes födda. Eftersom syskon delar föräldrars utbildning, socioekonomiska förutsättningar och genetik, kan vi rensa bort inflytandet av alla de omständigheter som beror på familjen, när vi sedan jämför effekten av skolors etniska sammansättning på betygen för dessa båda grupper.

Resultaten visar att den påverkan på slutbetyget i nian som kan kopplas till andelen utrikes födda elever i skolan ligger nära noll. Det vill säga, det syskon som går i en skola med många barn födda utomlands har inte sämre betyg än det syskon som går i en skola med färre invandrare. När det gäller behörighet till gymnasiet finns en viss effekt men den är begränsad till några enstaka procentenheter.

Att den höga nivån på etnisk segregering i landets skolor inte ger de negativa konsekvenser som man ofta antagit innebär inte att skolor med allsidig etnisk och socioekonomisk sammansättning inte bör eftersträvas. Det kan vara bra med blandade skolor av andra skäl, till exempel för att vidga de rätt begränsade sociala vyer barn lätt får i homogena skolor. Det är också möjligt att etnisk segregering har större effekter på särskilt sårbara barn. Men för de som vill värna om jämlikhetsmål i samhället är det kanske viktigast att genom olika insatser förbättra integrationen i föräldragenerationen, vilket i sin tur kommer att ge bättre förutsättningar för deras barn.

För barnen, särskilt de från mindre gynnsamma hemmamiljöer, verkar tidiga insatser som stödjer kognitiv utveckling speciellt viktiga, de ger en tydlig hög avkastning på senare utbildningsresultat. Det innebär att en förskola och skola av hög kvalitet är samhällets centrala resurser för att utjämna livschanser. Hur deras etniska sammansättning ser ut spelar nog mindre roll.