Replik: Skolans etniska sammansättning ger marginell effekt på elevernas resultat

Av: Maria Brandén, Ryszard Szulkin och Gunn Elisabeth Birkelund Att skolor med många utrikesfödda barn i snitt har relativt dåliga studieresultat är ett välkänt faktum. Det kan finnas åtminstone tre olika förklaringar till varför det är så. Skillnaden mellan skolorna kan bero på att barnen har olika förutsättningar, på att skolorna fungerar olika och på att barnen påverkar varandras ambitioner och därigenom skolresultat. Att elevernas sociala bakgrund är av central betydelse är det få som ifrågasätter. Elever i skolor med många utrikesfödda barn kommer ofta från studieovana miljöer, och från miljöer med olika typer av sociala problem, vilket gör det svårare för dem i skolan. Vid sidan av social sortering till skolan kan skolan som institution ha betydelse för barnens resultat. Skolorna med många utrikes födda barn kan skilja sig från dem med få utrikes födda när det gäller ambitionsnivåer, resurstilldelning, lärartäthet, personalomsättning mm. Och slutligen kan eleverna i skolan påverka varandras ambitionsnivåer, framtida planer och studievanor. I de skolor där många utrikesfödda går kan kamratpåverkan av olika skäl missgynna skolframgång och utbildningskarriär. Relativ fattigdom, språkproblem och traumatiska upplevelser i familjen kan bidra till problem hos den nya generation som går i skolor med en hög andel invandrade elever.

I vår studie ”Does School Segregation Lead to Poor Educational Outcomes? Evidence from Fifteen Cohorts of Swedish Ninth Graders” (blogginlägg här) försöker vi besvara frågan om det sistnämnda förhållandet – kamratpåverkan – är anledningen till att skolor med många invandrade elever har sämre skolresultat än skolor med få invandrade elever. I våra analyser använder vi flera modelleringsstrategier och vår sammanlagda bedömning är att effekten av skolans etniska sammansättning på dess elevers meritvärden är marginell. Jonas Vlachos diskuterar vår studie och ifrågasätter dess slutsatser på flera punkter. Hans kommentarer är klart intressanta och tänkvärda, men våra huvudsakliga slutsatser består. Här nedan diskuterar vi kring varför.

Bland annat uppmärksammar Jonas Vlachos betydelsen av relativ betygssättning som är ett stort problem inom svensk skolforskning, eftersom inga objektiva mått på skolresultat egentligen existerar i nuläget. Att nationella prov rättas av lärare som inte känner eleven skulle vara en bra start för att minska detta problem. Ett sätt att göra analysen oberoende av problem med relativ betygssättning (eventuella rangordningseffekter kommer vi tyvärr inte åt) är att analysera utfall senare i livet. Vi har testat skolkompositionens effekter för mer långsiktiga utfall (att ha gått färdigt gymnasiet vid 20 års ålder och att varken studera eller arbeta, så kallad NEET, vid 23 år ålder). Våra preliminära resultat tyder på att vi inte kommer att behöva revidera våra slutsatser. Dessa resultat kommer att inkluderas i en reviderad version av uppsatsen.

För att särskilja effekter av social sortering till skolan från skolans effekter på barnen använder vi syskonjämförelser. För att sedan försöka bestämma vilken del av den totala skoleffekten som kan hänföras till (a) skolans karakteristika (t.ex. lärartäthet och resurser) respektive (b) kamratpåverkan använder vi en kombination av syskonjämförelser och så kallade school fixed effects. När Vlachos tolkar resultat från våra syskonjämförelser (Tabell 4, modell 1 och 2 i hans inlägg) så blir tolkningarna problematiska eftersom de bygger på substantiellt oväsentliga effekter. I den första modellen jämför vi syskon som gått i samma skola. Vlachos skriver så här: ”Resultaten visar att en ökad andel utlandsfödda elever på skolan höjer betygen för en elev, medan en ökad andel barn till högutbildade sänker dem. Effekterna är inte stora, men går emot de flestas förutfattade uppfattningar. Den som oreflekterat köper resultaten borde alltså anmäla sitt intresse till den skola i närområdet som har högst andel utlandsfödda barn och lägst andel barn till högutbildade. Sannolikheten är för övrigt hög att det finns lediga platser på just denna skola.” Detta är onekligen roligt. Verkligheten är dock tråkigare. Våra parameterestimat tyder på att om ett syskon går i en skola med noll procent utrikesfödda och det andra med 100 procent så blir betygsskillnaden 6.3 meritpoäng på en skala som går från noll till 320 poäng. Vid ett mera realistiskt scenario blir betygsskillnaden mycket nära noll. Vid jämförelser mellan syskonen som gått olika skolor är de estimerade effekterna något starkare. Men fortfarande är effekterna tämligen betydelselösa när man börjar räkna på realistiska scenarion när det gäller skillnader i andelen utrikes födda mellan skolorna. Ett möjligt undantag här är effekten av andelen nyanlända.

Det är värt att notera att effekterna på gymnasiebehörigheten är starkare. Vid syskonjämförelser, dvs. jämförelser där skolans totala effekt skattas, är effekterna särskilt tydliga för syskon som gått i olika skolor (tabell 7, modell 2 och 5 i uppsatsen). Det är först när vi isolerar effekten av andelen utrikesfödda klasskamrater från övriga skoleffekter (tabell 7, modell 3 och 6 i uppsatsen) som effekterna försvagas påtagligt. Men det är den analysen som Vlachos verkar vara mest kritisk till. I ett slående exempel skriver han ”Tänk att en skola som brukar ha 50 procent utlandsfödda elever råkar ha 45 procent utlandsfödda i syskon 1:s årskull. Syskon 1 exponeras då för ”minus 5 procentenheter” utlandsfödda. Antag också att syskon 2 går på en skola som brukar ha 10 procent utlandsfödda men där andelen just i år råkar vara 15 procent. Syskon 2 exponeras då för ”plus 5 procentenheter” utlandsfödda. Enligt den analys som Brandén m.fl. gör kommer därför syskon 2 att ha exponerats för tio procentenheter fler utlandsfödda än syskon 1. Eftersom syskon 2 i verkligheten mött en betydligt lägre andel utlandsfödda än syskon 1 är det svårt att förstå vad detta egentligen betyder.” Vi testar hur långt denna kritik drabbar våra slutsatser genom att upprepa våra analyser enbart för syskon vars respektive skolors genomsnittliga andel utrikesfödda under perioden ligger inom fem procentenheter från varandra. När vi genomför denna exercis så pekar resultaten återigen på en nolleffekt av andelen utrikesfödda på betygen, när sorteringseffekter och skolans institutionella effekter är exkluderade. För gymnasiebehörigheten är koefficienterna så gott som identiska med våra tidigare modeller, det vill säga i allmänhet svaga men starkare för effekten av andelen nyanlända på skolan.

Vi är medvetna om att det inte finns en perfekt metod för att analysera observerade data och dra (eller avvisa) kausala slutsatser. Enligt vår egen uppfattning kan man dock komma en bra bit på vägen med hjälp av den typ av analyser som vi använder i vår uppsats. Även om Jonas Vlachos invändningar är intressanta kvarstår våra slutsatser, dvs. att många utrikesfödda i en skola inte nämnvärt påverkar andra skolelevers utbildningsresultat. Dock kommer vi att försöka skärpa de argument som slutsatserna baseras på och lägga större vikt vid de skillnader mellan skolor som framkommer i våra syskonjämförelser, och som naturligtvis är ett stort jämlikhetsproblem.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s